Kan inte drömma mig bort.

Det är inte ofta jag har riktigt obehagliga samtal med mina kunder (eller deras respektive) här på jobbet, men en detaljerad beskrivning av hur man tillagar haggis och sedan dessutom tanken på att man ska äta det blev för mycket. Och bara whisky att skölja ner det med. Burr. Det känns som att jag har speedade maskar under huden.